Tuesday, May 6, 2014

2 Oceans, del 2

Nyss hemkomna från bröllopsresa i Namibia, wow! Ett inlägg om denna tripp kommer snart! Men först måste jag ge min version av 2 Oceans och dela med mig av lite fler bilder.

Vi hade förstklassig underhållning på flyget ner till Cape Town av denna lilla sötnos. Hon ville high-fiva hela resan


Oscar pratade om levande pingviner... här har vi hen.


Efter att vi hämtat ut våra nummerlappar och besökt mässan åkte vi till Round House i Camp's Bay och åt lunch med vacker utsikt.

Add caption


På kvällen var det pasta/pizza som gällde. Vi valde helt klart rätt restaurang - de hade pappersdukar och kritor.


I startfållan, laddade och redo!



Här är en inspelning av nationalsången som sjöngs innan startskottet:



Första gången vi ser Indiska Oceanen, det första av de två haven, är i Muizenberg.











Vi passerade Kalk Bay och sedan Fish Hoek innan vi tog oss över till andra sidan och nästa hav, Atlanten.



Vid början av Chappies stog en dam och spelade fiol. Minns att det var en melankolisk melodi, nästan som hon tyckte synd om oss, att hon visste vad som komma skulle: 5 km uppförsbacke. Men sträckan är SÅ vacker!











Den här skylten stötte jag på strax innan 45 km. 
Kul tänker ni. JA det är en backe... århundradets j***a backe, tänkte jag.


Vid 46 km var mina ben slut. Jag hade ont både här och där och kunde inte jogga utan att det var fruktansvärt obekvämt så. Jag hade vid det laget sprungit i ca 5 timmar och hade inte mycket mer att ge.
Man var tvunget att passera 46 km kl 11.20, annars fick man inte fortsätta de sista 10 km. Jag kom fram 11.22 och fick således åka buss till målområdet.

Stämningen på bussen var sådär. Tjejen bredvid mig grät och alla var rätt tysta, dels av utmattning och dels av besvikelse. Men jag var glad som hade klarat längsta loppet i mitt liv och sprungit mer än ett maraton. 



Jag var glad ändå!

Men ännu gladare hittade jag den här mannen med medalj och allt. Mina damer och herrar, Oscar sprang 56 km på 6h och 33 min utan skador eller (större) smärtor. HURRA!



Dagen efter racet haltade vi fram i Camp's Bay så gott vi kunde och njöt av sol och strand och våra prestationer.




No comments:

Post a Comment