Hej Europa!

Hej Köpenhamn!

 

För en vecka sedan sa vi hej svej till vårt älskade Johannesburg. Nya äventyr väntar i London men vi gör först ett stopp i Köpenhamn och blev vi mottagna med buller och bång, d.v.s. kramar, flaggor, Carlsberg, snaps och snö :)

 

 

 

Hörs snart!

Sista dagarna i Johannesburg

Sista lördagen i Jozi spenderade vi med vänner på Neighbourgoods market i strålande sol. Bra avslut!

 

Nu har vi bara några dagar kvar i stan. Flyttgubbarna kommer strax och sen flyttar vi in på hotell de sista dagarna. Avfärd på lördag.

 

Cape Town en sista gång

Vad gör man för att kräma ut det sista ur Sydafrika när man har 14 dagar kvar i landet? Man åker till Cape Town!

 

På agendan stod slapp och häng i Camps Bay, lunch på vingård, Robben Island, vandra upp på Lion´s Head och äta lunch i Kalk Bay.

 

Vi bodde på ett guest house i Camps Bay med fantastisk utsikt och nära till stranden.

 

 

 

Lördag morgon svängde vi förbi Cape Towns motsvarighet till Johannesburgs Neighbourgoods Market för en kaffe och för att spana på hipsters, innan vi skulle mot Constantia och vingård.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vingården stavas Buitenverwachting men hur det uttalas får ni lista ut själva.

  

 

 

 På söndag morgon bar det av mot Robben Island.

 

 

 

Innan turen på Maximum Security Prison togs vi till en utsiktsplats på ön. Enda gången Nelson Mandela och de andra fångarna fick se den här utsikten var under de sista åren på Robben Island när de skickades ut i det iskalla vattnet för att samla tång.

 

 

 

  

 

 

Inne på fängelset tog Ndizi Tseshwana emot oss, Ndizi var fånge på Robben Island under 5 år i början på 70-talet. Varför? Han var medlem i en ungdomsgrupp som Apartheidpolisen misstänkte planerade uppror. Han berättade mycket intressant om sin tid på Robben Island - om hur fångarna bildade kommittéer mot vakternas vilja, hur glada de var när de upptäckte att någon grävt ner bannlysta böcker i kryddträdgården och när fångarna fick långbyxor istället för shorts.

 

 

 

 Här är gården där fångarna och krossade sten - ni har säkert sett den här bilden bland arkiven? Och bakom ett av fönsterna på bilden ovan var Nelson Mandelas cell.

 

 

 

 

 

Här har vi den, Mandelas cell där han satt 18 av sina 27 år i fängelse. Fångar fick ta emot besök två gånger om året men ingen fysisk kontakt tilläts. Först efter 16 år fick fångar krama om sina besökare. Brev fick skickas eller tas emot en gång i månaden så man fick välja om man ville ta emot ett brev eller skicka ett brev.

 

 

 

 

 

 Eftermiddagen (Oscar) bjöd på lunch i hamnen i Kalk Bay. Minst sagt en kontrast från morgonens historielektion. Men det är svårt att tacka nej till skaldjursplatå med vitt vin och havsutsikt.

 

Och man kan inte vara på östkusten utan att spana in de fina badhytterna i Muizenberg

 

 

 

eller stanna till vid Pingu vid Boulder´s Beach i Simons Town. Stackarn har nog tappat sin glass. Jobbigt att inte ha några händer i det läget liksom...

 

 

Måndag morgon var det äntligen dags att snöra på sig gympadojjorna och vandra upp på Lion´s Head. Vägen upp, och särkskilt toppen, bjöd på fantastisk utsikt över Cape Town, Table Mountain och Camps Bay.

 

 

 

 

  Det var sista gången vi var i Cape Town på ett tag. Snart bär det av mot Europa!

 

Mamma & pappa Karlsson på besök

Förra veckan hade vi haft besök av Oscars föräldrar.

Efter några dagar i Joburg styrde vi kosan söderut för en veckas road trip. Häng med!

 

Stopp 1: Clarens.

Vi bodde på en gård utanför Clarens  i provinsen Free State i två nätter. Kanonutsikt och söta hundar!

 

 

 

 

 

 

 Vilse? Nejdå!

 

 Gårdens två hundar följde efter oss på vår vandring och till sist blev den lilla så trött så hon fick åka ryggsäck.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gjorde ett stopp i Clarens för lunch innan vi åkte till Golden Gate National Park i närheten - känd för sin vackra bergsomgiving.

 

 

 

 

 

 

Efter Clarens begav vi oss rakt in i landet i provinsen KwaZulu Natal. Här bodde vi på en riktig bondgård med höns, kalkon, åsnor, kossor, katter och gud vet vad. Mest poppis hos ressällskapet var megastora boerbullen (hunden) Samson.

 

 

 

 

 

 

 Blev en liten miss i bokningen så denna natt sov vi alla fyra på rad, i samma rum...

 

 

Efter en natt med mer sömn för vissa än andra fortsatte resan genom KwaZulu Natal mot kusten och St. Lucia, staden känd för sina hundratals flodhästar. På vägen hit passerade vi höga berg och djupa dalar och körde igenom flera små Zulubyar.

 

 

 

 

 

  

I St. Lucia paddlade vi kajak bland krokodiler och flodhästar men vi hade inte kameran med ut, risk för att den blev väldigt våt. Vi kom väldigt nära krockosarna men som tur var inte så nära flodhästarna (visste du att flodhästen är det djur som dödar flest människor i Afrika?). Efter turen åkte vi ut för att spana på flodhästarna och såg en familj som låg och guppade i vattenytan.

  

 

Efter St. Lucia var det dags att åka på safari. Vi var i Hlululuve (försök uttala det om du kan) på Thanda Lodge.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

Det här ser man inte ofta - ett lejon anfaller en buffel. Det var en helt otrolig show! Buffeln klarade sig trots hannens tappra försök att fälla den, så lejonkungen fick vara hungrig ett tag till.

 

 

När vi skulle åka ifrån skådespelet sa det pang och vi fick punktering. Alla av bilen! Tur att lejonen och bufflarna var upptagna med varandra.

 

 

 

 På väg tillbaka till lodgen, redan fulla av intryck ser vi den här vackra varelsen. YES! Det var alla Big 5 på en dag!

 

 

 

 En eloge till vår Tracker Z!

 

 

När vi smält intrycken från vår road trip en smula var det dags för nästa äventyr - luftballong!

Avfärd 03.30 för att se ballongerna blåsas upp och sedan flyga iväg i soluppgången.

  

 

 

 

 

 

 Vid landning fick Ulf något på huvudet.

  

 

 Innan långresan gjorde vi en cykeltur i Alexandra som är ett Township utanför Sandton som är förorten där vi bor.  

 

 

 

 

 

 

En mycket trevlig resa och två veckor med Päronen!

 

Kramar

K & O