Lesotho

Vi är nyss hemkomna från Lesotho. Ni vet det där lilla landet (ett av två) som ligger mitt i Sydafrika? Lesotho är ungefär lika stort som Belgien och har 2 miljoner invånare. Det är ett mycket fattigt land och över 60% av befolkningen bär på HIV. Folket livnär sig på jordbruk och till viss del på turism.

Lesotho är ett kungarike och betyder the land of the people who speak Sesotho.

Från Joburg till gränsen är det ca 4 timmars bilresa om man kör raka vägen men vi tog en omväg och stannade i Clarens, en söt liten by i provinsen Free State, för att käka lunch. Vi passade också på att göra ett stopp på The blanket shop för att köpa en typisk Lesothofilt. De två systrarna berättar gärna och mycket om de olika filtarna och shopens historia.

 Vi köpte den här:

 

 

Filtarna har engelskt påbrå och tillverkades länge i England, tills ett förtag i Sydafrika, Aranda, började tillverka filtarna. De typiska Lesothofiltarna görs alltså inte i Lesotho och har aldrig gjorts där.  Vi blev varse kylan i Lesotho så vi förstod att filtar är en nödvändighet i landet. Innan britterna tog filtarna till Lesotho i mitten av 1800-talet värmde sig befolkningen med djurhudar. Filtarna blev snabbt poppis och efter några årtionden var filtarna en del av Basothokulturen. Filtarna bärs fortfarande som ett klädesplagg. som ni kommer att se på bilderna längre ner.

Det finns bara ett fåtal mönster och alla mönster måste godkännas av Lesothos kungafamilj. Filtarna har egentligen kungliga, engelska mönster som befolkningen sedan gjort till sina egna tolkningar. Samma mönster kan ha olika betydelse för olika stammar och byar. Vår filt har majskolvar på sig och vi har läst oss till att den symboliserar fertilitet och tillväxt.

 

Vi passerade gränsen till Lesotho vid 2-tiden. Vi hade läst på att man inte fick köra fortare än 50 km/h i Lesotho, segt såklart en det gjorde också att vi hann se så mycket mer. Jag hade kameran i högst hugg och knäppte så fort jag såg något skoj. Här kommer ett urval:

Framme vid nationalparken och Maliba lodge.

Maliba lodge är Lesothos enda 5-stjärniga lodge och har plats för ett 20-tal gäster. Vi lärde oss under vistelsen att lodgen är engagerad i lokalbefolkningen och bedriver ett community programme för att utveckla främst skolan och tillgång till sjukvård. 50% av lodgens intäkter går till programmet. Lodgen är byggd av lokalbefolkning och de anställer endast lokalbefolkning. Heja!


Här bodde vi

 Lördag 18 oktober var det Oscars födelsedag. Vi började morgonen med lite uppvakning och en kopp te på altanen. Alltså utsikten!!!

Nya filten invigs. Mycket varm och go kan jag avslöja.

  Efter frukost var det dags att snöra på sig kängorna, packa matsäcken och styra stegen mot vad vi trodde var en, inte allt för tuff vandring. Rutten var 13 km - snabbt och lätt tänkte vi. Feeeel! Häften uppför och hälften nedför. Men det gjorde inte ett dugg med den här utsikten.

Knappt halvvägs var det dags att svalka sig. Alltså jag skämtar inte.... kolla minen... K.A.L.L.T!

Lunch på toppen

 Turen tog runt 6 timmar och när vi kom tillbaka, möra och goa i benen, stod den här filuren och betade nedanför vår veranda.

Efter välbehövlig dusch, födelsedagsmiddag och Happy Birthday på Sotho gick vi tillbaka till vårt hus och tände brasan. 

Söndag morgon var det dags att åka hemåt igen. Vi blev båda förtjusta i Lesotho. Jättevackert och jättemycket berg. Oexploaterat. Tyvärr superfattigt.

När vi körde genom byarna vinkade barnen och sprang efter bilen så vi tänkte att det inte var så vanligt med turister i landet.

 

Allt i allt en riktigt cool upplevelse att få se Lesotho!

 

Randlords

 

Vi har alltid länge varit nyfikna på ett ställe i Johannesburg som heter Randlords*. Hade hört att det skulle vara så fin utsikt från taket.

Stället ligger i Braamfontein, down town Johannesburg och man kan bara komma dit om de har speciella fester eller event. Jag har hållt ögonen öppna ofta och mycket efter ett event som skulle passa. Och för någon vecka sen kom det! ABSA Joburg Festival hade eftermiddagskonserter på takterassen och äntligen kunde vi komma upp på taket för att spana in utsikten över Jozi! Och vilken utsikt!!!

*En Randlord var entrepreneurer som kontrollerade dimant- och guldgruvsindustrin i Sydafrika från 1870-talet till första världskriget. Rand är ju Sydafrikanska valutan och lord betyder Herre. 

Rugby

Den 4 oktober var vi på Rugbymatch på Ellis Park. Sydafrikas Springboks spelade mot Nya Zeelands All Blacks. Det var slutsålt på stadion, så runt 60 000 pers skulle in. Vi satt i kö redan ute på motorvägen och hann precis in till fyrverkerier och nationalsång och All Blacks berömda haka.

 

 

Vi satt allra, allra högst upp och hade fantastisk utsikt över Johannesburgs skyline. Matchen var riktigt grym och Springboks vann och bröt All Blacks vinstvåg sedan ett tiotal matcher tillbaka, så gissa om stämningen var på topp!

 

 

 

På väg in till Ellis Park finns mycket kul att titta på längs trottoarerna. Vi spanade på folk, graffitti och försäljare och jag fick syn på den här killen. När han fick syn på mig och kameran och gjorde tummen upp. Inte undrar på det, så fint som han hade klätt sig.

 

 

Nästa sportevent blir fotbollsderby 1 november. Stay tuned :)

Chix Braai

I lördags hade Renee sin årliga Chix Braai. När jag fick inbjudan tänkte jag - ska vi grilla kyckling eller har detta med tejejr att göra? Det visade sig vara en blandning för det var en braai för bara tjejer och vi grillande kylling.

Som alltid i Renee och Daves hus finns gott om bubblor och när det är tjejfest finns det ännu mer än vanligt. Så om någon skulle undra om tjejerna ens lyckades tända grillen så är svaret ja. Om vi lyckades grilla allt perfekt? Nej. När vi väl la på maten på grillen hade vi nog smuttat på för mycket bubbly och hade alldeles för mycket att prata om för att fokusera på grillen. Men trots bränd korv, torr kyckling och lax och halvrå strutsfilé så blev vi mätta och hade en väldigt trevlig eftermiddag.

USA Resa

Hej Alla. Oscar här!

 

Tänkte visa lite bilder från min resa till USA som jag hemkom från förra lördagen.

 

Desvärre har jag inte så många bilder men ni får nöja er.

 

Först åkte jag till Chicago där jag mötte upp den kollega som jag skulle undervisa de nyanställda med de fölgande två dagarna. De är traineer och går Jump School som var samma 3 månaders introduktion som jag gick när jag började.

Här är en bild från min första joggingtur i Chicago. Notera tjejen som tar en selfie i nedre högra hörnet.

 

Här är ytterligare en joggingbild - denna tagen lite tidigare under joggingturen.

Första dagen i Chicago så var det lite meet & greet och introduktioner. Vi pratade också lite om "teorin" bakom hur vårt företag vill att man säljer våra produkter och hur man skall interagera med våra klienter.

Amerikanerna gillar sina skyltar.

På kvällen var det middag och efterföljande stoj och stim. Vi avslutade med kebab kl 03h30.

Dagen efter var stämmningen stilla i klassrummet och man kunde nästan höra ljudet av bankande skallar. Dagen spenderades med mer praktiska övningar angående vad vi säljer och hur man skall besvara frågor från kunder.

På fredagen var traineerna på besök i en fabrik så jag gjorde en presentation om Afrika för Chicagokontoret.

Därefter bar det av till New York där jag spenderade en långhelg, måndagen var helgdagen Labour Day, med att gå och cyckla genom staden. Jag träffade också en del kompisar och kollegor.

Bra Bourbonurval

New York city från Brooklynhållet.

Freedom Tower

På måndag kvällen åkte jag till huvudkontoret i Stamford som ligger i Connecticut ca 45 min från New York City.

Där mötte jag en massa folk som bestämmer. Jag fick också spela in en video där jag pratar om återförsäkring - jag misstänker att ni inte kommer att kunna se detta mästerverk på er närmsta bio.

Efter nästan två veckor i USA så flög jag hem och möttes av et Joburg i full sol.

Ha det bra!
Oscar
 

Arts Alive

Det är konstfestival i Johannesburg just nu och igår var jag på konsert vid Zoo Lake (Oscar är i USA och jobbar). Det sades vara runt 25 000 pers och det var lite Sofiero-stämning. Folk hade picknick med sig och satt på gräset många timmar för att lyssna på olika Sydafrikanska artister. Min favorit var The Soil, ett band från Soweto som endast sjunger akapella. WOW! Jag har lagt in en av deras låtar längst ner i inlägget så ni kan lyssna om ni vill.

Jag var där med Maelle och Lisa och Olov som blir föräldrar om några veckor.

Söndagshike i Groenkloof

Utanför Pretoria ligger ett reservat som heter Groenkloof som är poppis för vandring och mountain biking. Vi var där förra helgen med Renee och Dave för en liten hike.

 1895 utsåg dåvarande president Paul Kruger området till Afrikas allra första djurreservat med syfte att skydda den blyga Oribin och andra bockar som jägare börjat skjuta av.

I början av 1900-talet börjades dock mark hyras ut till pappersindustrin som skövlade träd på området. Vilket resulterat i att det fortfarand einte finns inte så mycket träd kvar och de jobbar på att återställa bushen i området igen. På 90-talet flyttades giraff, gnu, impala, kudu och struts till Groenkloof. Vad hände med Oribin? Ingen aning. Vet inte ens vad det är för djur så fick googla. Här har vi den. 

Den kallas blekbock på svenska har jag läst mig till. Vi såg inga.

Vi var vågliga och tog en tur off road. Egentligen var vi hungriga som tusan så vi letade mest efter kortaste vägen tillbaka...

Jag och Oscar var i parken precis när vi flyttade till SA och då såg vi både giraff, zebra och gnu men denna gången såg vi bara en ensam struts.

Belöningen efter vår hike var en lunch-braai i efterlängtad vårsol.

Vi kom hem när solen började gå ner. Vi kan inte klaga på utsikten från vår balkong!!!