"Blackanese" och annan ironi

Hej alla!

Hoppas ni har det bra.

Med tanke på landets historia så kan man ju tro att hudfärg är något som man inte diskuterar eller förhåller sig till i Sydafrika. Att "ras" är något som man låtsas inte existerar och att eventuella fördommar kring färg mest viskas i slutna rum med enfärgade deltagare. Det var ju först vid något fotbollsVM för ett par år sedan som Tyskland och Tyskarna kände sig helt komfortabla med att vifta med sin flagga.

Så är dock inte fallet i Sydafrika. Det skojas friskt om hudfärg och fördomar kring detta. Ett exempel till exempel det stora 50 årsjubilemium för ett av världens största försäkringsbolag som jag var på för ett tag sedan där konfrenciern började talen med följande:

"For all you white people out there. Try to dance to the music and not the lyrics. For all you black people out there - you can take as much of the food as you want but the sofas and the chandeliers are not free. For all you Indians out there - there will be no discounts tonight - everything is free".

Eller den sushirestaurang som jag och Karin såg i helgen där samtliga kockar var svarta. Namnet på restaurangen var naturligtvis "Blackanese" - en mix av "Black" och "Japanese".

Sist men inte minst så måste jag nämna konversationen som utspelade sig när jag precis hade landat i SA för första gången och ville köpa en kaffe. Den svarta servitören säger:
-"Hello sir, would you like sugar in your coffee?"
- "No please.
-"Milk?"
-"No please, just black"
-"Like me?"

Varpå samtliga svarta servitörer skrattar hysteriskt åt min förvånade min.

/Oscar

SWE vs. SA

Sedan vi kom till Sydafrika är det ett par saker vi upptäckt skiljer sig ganska gravt från vad vi är vana vid i Sverige. Låt oss dela några med er.

På Ica

 

 

Hur man får hem varorna från affären

 

På en Nobelfest

 

Powernap

Vi tar ju såklart seden dit vi kommer.....

 

Kram på er!

Bröllop och Etiopiskt kaffe

Hej!

Ber om ursäkt att vi inte uppdaterat på ett tag.

Sedan sist har vi varit hemma i Helsingborg en snabbis för att gå på Louise och Sebastians bröllop. Underbar dag, fantastiskt vacker brud, stilig brudgum, god mat och bra fest!

 Ovan: Home sweet home, HBG.

I Joburg har våren kommit och det blir varmare och varmare. Shortsen åker på, man dricker mer vatten, sover utan duntäcke, vrider ansiktet mot solen så fort man kommer ut...ja ungefär som när sommaren kommer i Sverige. 

Söndagen spenderades på Arts on Main, ett område med modern konst och mat av alla de slag. Här väntar Oscar och Erik på sitt Etiopiska kaffe.

 Jag, Markus och Wille väntar också på vårt Etiopiska kaffe.

Ha det bra alla kära och nära!

Kramar från oss

Snö i Johannesburg

Igår kom det snö i Johannesburg och Pretoria. Vägar stängdes av för trafik och folk var som galna, alla skulle ut och känna på snön (inklusive mig). Mina kollegor ringde sina barn och sa till dem att gå ut för att uppleva snön.

Det är väldigt ovanligt med snö runt Johanensburg. Det snöar i Drakensberg i södra SA ibland men i Johannesburg har det bara kommi snö 6 gånger sedan 1956. Senast det snöade här var i Juni 2007.

Det har skojjats frikst i medierna om snöfallet:

"Due to the snowfall in joburg, the ANC has declared a state of emergency. The country is turning white again."

"Snowing ... Or as ANC Youth League calls it "the attack of the miniature whites ... "

Idag är det fortfarande kallt men ingen snö än så länge.

Kram kram

Sydafrikaner på hal is!

Hej alla nära och kära!

En gång i månaden har FTTSA en "staff social". Det vill säga att vi gör någonting tillsammans utanför kontoret. Denna månad stod skridskor på schemat till någras glädje och någras förtret.

Här ser ni mina kollegor klamra sig fast i rinken

Jag och min svenska kollega Katarina vågade oss ut till mitten.

Sizwe hade aldrig stått på ett ar skridskor, han trillade mer än en gång men var ändå så här glad :)

Mina kollegor (som nu vågat släppa rinken med hjälp av en 10-årig tjej som eskorterade dem till mitten av isbanan. Samma 10-åring tar bilden, därav en bild tagen något underifrån.

Hoppas ni haft en bra helg!

Kramar från Joburg,

Karin

Mozambique - "Bon dia, bon dia"

Hej!

Nu har jag och Karin kommit tillbaka till SA efter en veckas resa i Mozambique.

Vi körde från Joburg tidigt lördag morgon för en vecka sedan och anlände till den något kaotiska gränskontrollen mellan Sydafrika och Mozambique runt lunchtid. Vi hade dock enorm tur eftersom gränsen inte var speciellt upptagen. Vi kom snabbt och enkelt igenom efter att ha navigerat oss runt de "hjälpsamma" herrarna som erbjöd sina tjänster för att diskret och snabbt expediera vår visumansökan - allt mot en blygsam avgift naturligtvis.

Det var en rätt intressant upplevelse att köra över gränsen till Mozambique eftersom vi, under våra ca 6 månader i en lyxig förort till Johannesburg trott att vi bott i Afrika. Det visade sig dock att Mozambique som land antagligen var en bättre representant för det Afrika som man ser på TV. Det första som mötte oss på andra sidan gränsen var en okontrollerad gräsbrand som täckte hela vägbanan i tjock rök. Lyckligtvis fick vi hjälp av några ungar på ett lastbilsflak.

Vägen från gränsen till huvudstaden Maputo var bra men något kaosartad eftersom vägen används till andra ändamål än att just transportera bilar, till exempel promenadstråk, försäljningsplats, fotbollsplan etc.

Väl framme i Maputo så hade vi en hel dag att utforska staden och äta absurda mängder skaldjur som landet är väldigt känt för. Vi fick också åka tuk-tuk taxi, uppleva lite live fiskförsäljning och muta oss ur det faktum att vi av tog bilder på en vägskylt med namnet "Avenida Olof Palme". Skylten visade hänga på muren till Minesterio Municipal. Denna myndighetsbyggnad, som om vi tolkar det riktigt måste vara typ Kommunministeriet, visade sig vara så topphemlig att ett antal vakter blixstnabbt hotade med att arrestera oss och med upprörda miner frågade ut oss om till vilken främmande stat vi skulle sälja bilderna. Dock var byggnaden inte mer hemlig än att en muta på ca 150 Meticais, motsvarande ca SEK 40, fick dem att snabbt glömma vårt övertramp. Vi kontaktade omedelbart svenska ambassaden och försökte sälja bilderna men de uppvisade mycket svagt intresse för dessa topphemliga spionfoton.

Efter en hel dag i Maputo körde vi vidare norrut i Mozambique med destinationen Inhambane. Att köra igenom Moz var en fantastisk upplevelse eftersom 1) Vägarna är av god kvalitet, tack vare ett generöst bidrag från Kina som har byggt en hel del vägar i landet (man undrar vad de har krävt i utbyte?). 2) Man får se väldigt mycket av landet. Några problem var dock att man var tvungen att tanka så fort man såg en bensinstation eftersom ju längre norrut man kommer desto mindre bensin finns det samt att polisen är notoriska med att upprätthålla fartbegränsningarna så man var tvungen att hålla stenkoll på sin hastighet.

En rolig incident var när en av ovanstående notoriska poliser stoppade oss genom att stå mitt på motorvägen och glatt vifta med sin laser - det visade sig att vi hade kört i 90km/h på en 60km/h väg. Boten var 2,000 meticais vilket motsvarar ca SEK600. Efter lite diskussion visade sig dock att man stod inför ett intressant val. Antigen kunde man betala M2,000 på polisstationen i Inhambane eller så kunde man "ta hand om" problemet på plats till ett kraftigt rabatterat pris på M500. Vi valde alternativ nummer 2.

Vi ankom till Flamingo Bay water lodge sent på måndagen och spenderade tisdagen med att utforska lodgen/sova. På onsdagen åkte vi ut på water safari och fick simma med valhajar samt se delfiner och knölvalar.

Stranden var helt otrolig - vi vandrade 20 min upp och 20 min ner på stranden utan att se en enda turist. Längs med hela stranden pågick ett energiskt fiskeriarbete där 5 personer drog en trål som satt fast i en Dhow, fiskebåt, som seglade ute på havet. Djurlivet var också riktigt intressant med rikligt med eremitkräftor, krabbor, havsgurkor och annat.

På torsdagen solade Karin och jag gjorde ett scuba dive på ett närliggande rev. Vi fick se rockor, hummrar, stenfiskar och en massa annat.

På fredagen körde vi mot Maputo igen och resan var relativt händelselös. Vi träffade dock på ännu en notorisk polisman som vinkade oss till sidan i en liten stad som vägen gick igenom. Följande konversation utspelade sig.

Mr Polis stoppar oss med ett stort leende, vi räcker över våra papper med internationellt körkort, svenskt körkort, pass, visum etc. Polisen säger följande:
- "You broke the law today"
- "No I do not think so"
- "Yes, you drove 69 in the town and it is only 60"
- "No I did not. I drove 60. Can I see your laser gun?"
Mr Polis ler igen och ser ut att vilja byta ämne
- "Yes...are you on honeymoon?"
- "No"
- "Ok - you drive now"
Stort smile och vinkningar från de två polismännen och poliskvinnan när vi sakta kör från dem. Mild förvirring från Oscar och Karin.

Vi ankom till Maputo fredag eftermiddag mitt i rusningen, vilket skall tilläggas inte är "rusning" i den betydelse att det kan bli lite tjockt på motorvägen mellan Malmö och Helsingborg en torsdag vid 16.30. Nej, "rusning" betyder i detta fall att varenda Mozambiquiansk man, kvinna, barn, mopedförare, ko och get befinner sig på vägen eller i diket och försöker antingen A) Ta sig hem, B) Sälja fisk, schampoo, örhängen, avgasrör etc. C) Springa fram och tillbaka över vägen av någon oförklarlig anledning. Vi klarade oss i alla fall till hotellet och middag på Club Naval där vi fick uppleva lite berömd Maputo-jazz.

(Sänk ljudet på datorn när ni spelar denna film eftersom den är lite högljudd)

Vi ankom åter till Joburg på lördag kväll och gladde oss att vi inte hade krockat en enda gång och att vår mut-budget bara hade ett faktiskt utfall på ca M650 vilket får anses vara helt ok.

Oscar & Karin

Gott och Blandat

Hej då Jonas! I torsdags sa vi hej svej till Jonas som flyttar hem till Sverige efter 2 år i Joburg. 

När Jonas och Silje nu åkt hem fick vi adoptera deras balkongväxt och den ville ha mer jord så i helgen åkte vi till Builders Warehouse. Utanför butiken trängs killar för att på ett tveksamt effektivt sätt, marknadsföra sina tjänster.

Det var tyvärr ingen skylt som sa "SOIL EXPERT" eller "PLANTER" och vi vågade naturligtvis inte chansa på att en elektriker skulle klara av att plantera en blomma så vi fick helt enkelt göra det själva. Den här killen ville gärna vara med på bild fast vi inte anlitade honom som "planter".

Efter blomjords-köp åkte till Wanderers Sport Club för att äta lunch. Under lunchen hade vi underhållning som ni ser. Wanderers är en anrik gammal klubb i Johannesburg som härstammar från kolonialtiden (vilket medlemmarna också gör att döma av deras hårfärg och hastighet att röra sig). En stor sport på Wanderers på helgen är Bowls, som ni ser spelas på bilden. Kloten är nästan stora som bowling klot och man ska rulla dem över en stor gräsplan. Skulle beskriva det som en blandning mellan bowling, boule och curling, alltså inte ett jätte stor publik sport... 

På lördagen var vi på gatufest i Melville. Supertrevligt och fullt ös. Här poserar min kollega Khaya.

Har ni sett så långa rasta någon gång???

Hoppas ni haft en bra helg och får en härlig vecka!

Kram 

K